Väggen
Etapp 20 16/7
Mercadoiro - Ventas de Naròn
Gått: 18 tunga kilometrar
Skador: inga skador direkt men det fanns verkligen ingen energi i musklerna i dag. Varje steg var en plåga.
Skavsår/blåsor: två irriterande kompisar som inte hjälper till alls
Solbränd: pass
Väder: fortsatt sol sol sol
När jag vaknade i morse förstod jag att jag nog gjort sista hela etappen med Hanson och David. Kroppen kändes stum och tömd på all energi. Huvudet var lite dimmigt. Precis som jag känt mig mer eller mindre hela året.
De senaste dagarnas intensiva vandrande hade helt enkelt pressat mig till min gräns, som lyckligtvis är mycket högre än för nån månad sen. När jag i april började gå 10 000 steg om dagen skedde en ganska drastisk energidipp. Jag hade lärt mig att anpassa mitt liv efter de nya begränsningarna pga sjukdomen och hade därför börjat känna mig piggare. När jag då höjde ribban väljde dimman in i huvudet och kroppen blev stum, precis som nu.
Efter 12 kilometer tog jag en paus och såg Hanson och David dundra i väg på den dammiga grusvägen. Lyckades plåga mig igenom 6 till kilometrar innan jag tog in på ett vandrarhem och somnade i princip direkt som jag klättrat upp i våningssängen. Några timmar senare lyckades jag samla krafter för att duscha, tvätta och käka middag. Som vanligt blev middagssällskapet beståendes av främlingar helt underbart.
